Kurser i körning med häst och vagn.
Tillpassning olika selar
Anspänning olika vagnstyper
Vårt samarbete med hästen med harmoni
Det finns många olika selar, vagnar och redskap som vi kan använda till våra hästar
Det finns många olika utförande och till många olika ändamål.
Det viktigaste är alltid att selen är rätt tillpassad till hästen och rätt anpassad till det hästen skall dra.
Visar här två typer av selar.
Hästen med tillpassad bröstsele
En bröstsele är antingen en sele där bröstan sitter i däckeln och det finns en dragring för att fästa skaklarna med seltunga eller skakelremmar,
eller en sele där bröstan löper förbi däckeln och går direkt bak via draglinorna till svängeln då hänger skakeln i skakelöglor i däckeln.
Det går lika bra att använda båda seltyperna om de är rätt tillpassade till hästen och rätt anpassade till vagnen. En del kallar denna sele på bilden för fast bröstsele. Vi kallar den enbart för bröstsele. Det har ingen betydelse om selen sitter ”fast” eller är ”lös” i däckeln det är bara två olika seltyper. Drar hästen med bröstsele kan man både köra vagn, rockard eller redskap. Drar gör man i båda fallen bäst med draglinor om man inte kan få fram rörelsen i skakeln på annat sätt. Viktigt att bröstan får plats mellan halsen och bogspetsarna. Är man tveksam är det bättre att ha bröstan för högt än för lågt. Viktigt att draglinjen från dragpunkten på bogen är rak bak till svängeln. Drar hästen i draglinor och det är viktigt huruvida vagnen sitter fästad i selen. Hålet i infästningen i skakeln skall vara långt så att skakelrem eller seltunga kan löpa fritt för att få bästa bogfrihet. Om man använder så kallad lös brösta skall vara medveten om förhållandet drag via draglinor, broms via baksele samt upphängning av skakeln i selen. Viktigt att det blir rätt då man vid denna seltyp sätter bakselen i skakeln och det blir väldigt stumt och små marginaler till skillnad från när man på en sele som sitter ihop i däckeln kan sätta bakselen i selens dragring på hästen.
Hästen med tillpassad loksele
I och med att lokorna på en loksele är delade både upp nere så följer selen hästens bogrörelser. Vi använde dem när vi tävlade i alla momenten och i alla gångarter. Med loksele kan man köra de flesta vagnar och redskap ha infästning för skakeln både uppe och nere. Köra enbet, par och spann.
Det finns flera varianter av lokselar både nättare och tyngre.
Till exempel armén använde och utvecklade sina lokselar för att bli så ställbara, starka och passa till många olika hästar som möjligt och passa för all den typ av körning de hade. Arméns selar är lite tyngre typ loksele men det finns nättare lokselar som tex Värmlands sele och ännu nättare giggselar med lokor. Fördelen med lokselen är att hästen drar och bromsar med större del av sin kropp än med bröstselen. Man kan beroende på vad man skall köra använda draglinor och baksele.
Viktigt att tänka på när man anpassar selen till hästen är att dragpunkten blir rätt när sänker halsen och kommer i drag och att draglinjen från dragpunkten på bogen genom skakel eller till svängel blir rak.
Oavsett om man är liten eller stor och drar så är det viktigt att selen är rätt anpassad. Viktig är att man sänker eller höjer däckelstroppen/upphållsremmen så att draglinjen alltid är rak
Bilder på Peter Karlssons hästar i arbete och alltid med en rak draglinje från rätt plats på bogen till infästningspunkten på det som hästen skall dra
Peter och Helen driver Sya Häst och Natur i Mjölby
Om man är intresserad av tävling kan hästen även där få chans att använda sin loksele för att få bästa möjliga förutsättningar att dra.
Bilder från Frances Hedgrens fina ekipage även här alltid rak draglinje och hästen i rätt arbetsform för att kunna dra
Vill man ha högre infästningar i selen för skakeln så finns det lite olika sätt att lösa det.
Anpassning av olika selar
Lokorna
Dragpunkten på lokorna skall ligga två tredjedelar från mankammen och en tredjedel från bogspensen när hästen är i drag.
Man får ta hänsyn till om hästen har väldigt hög mankam tex en hingst eller arbetshäst.
Lokorna skall på en stor häst sitta så hårt att man knappt får emellan fingrarna. Sitter lokorna för löst så bränner de hästen när den drar
Sitter de för hårt så klämmer de. Om man är tveksam är det bättre att sätta dem för hårt.
Viktigt att man kollar hur lokorna sitter när hästen sänker huvudet och är avslappnad.
Bröstan
Viktigt att bröstan får plats mellan halsen och bogspetsarna.
Är man tveksam är det bättre att ha bröstan för högt än för lågt.
Däckel, bukgjord, svanskappa och baksele
Däcklar finns i många olika varianter och är viktiga att de passar hästen oavsett om det är en delad bågdäckel, fast däckel eller en läderdäckel.
I enbett bromsar hästen med bukgjorden och däckeln. Svanskappan är till för att hålla däckeln på plats.
Hästen bromsar inte med svanskappan för då är selen fel inställd. Sätter man på en baksele har får hästen ytterligare ett ställe att bromsa med.
På de flesta selar är det enkelt att kolla för de remmar som är dubbelsydda antingen drar eller bromsar hästen med.
Svanskappan, däckelgjorden är inte dubbelsydda alltså har de ingen bromsande eller dragande funktion utan bara stödjande till annan del av selen.
Vid spannkörning om man kör med stång så bromsar även hästarna med nacken.
Däckelgjorden spänner man som sin egen livrem
Bukgjorden har man en knuten hand emellan på en stor häst.
Svanskappan sätter man så att man kan få en handsbredd mellan högsta punkten på ryggen och svanskapperemmen .
Bakselen skall sitta i höjd med eller över bakknät lite beroende på hur hästen går när den bromsar.
Alla hästar ändrar sig i hull och muskulatur hela tiden och man kan köra olika saker så att anpassningen av selen måste ändras.
Det fungerar inta alltid att lära sig vilka hål selen skall sitta på.
Det är bättre att lära sig hur selen skall sitta så att den sitter rätt just för hästen och för vagnen just nu.
Huvudlag, körträns med och utan skygglappar
Skygglapparnas uppgift är att begränsa hästens seende och man kan lättare komma förbi ”farorna” då hästen inte ser dem så länge.
De gör också nytta vid spannkörning då man kan mana på den en hästen utan att den andra ser.
Vid spannkörning skyddar skygglappen hästens ögon då tömmen löper förbi via löpringen fram till hästarna framför.
En del tycker att hästarna blir mer fokuserade och en del tycker att hästarna fungerar bättre utan.
Att köra med skygglappar eller inte har inte med lydnad att göra utan snarare med trygghet och skydd att göra.
De flesta av våra hästar kör vi med skygglappar. Har haft en häst som dock mådde bättre utan skygglappar.
Tillpassning av skygglappar
Skygglappen skall sitta så att hästens öga kommer i mitten eller övre tredjedelen av skygglappen lite beroende på vilken typ av skygglappar man har.
Hästen kan omöjligt se över en rätt justerad skygglapp då ögonbrynet är i vägen.
Hästen skall inte se under den för det är ofta saker på sidorna som man vill komma förbi.
De får inte sitta så tätt att de rör vid hästens ögon.
Man justerar hur lång ut de skall vara med stödremmarna som sitter på skygglappen upp till ett spänne på nacken.